Bokserien Nu ska vi prata var en riktig utmaning för illustratören Lina Sandquist – 66 olika tecken skulle göras!
– Nu är jag expert på att både rita tecken som stöd och händer, skrattar Lina.
Vem är du?
– Jag heter Lina och är uppvuxen i Skara. Jag bor i Malmö med mitt lilla gäng som består av pojkvännen Niko, barnen Mio och My och katten Sally. Jag arbetar som illustratör sedan 2014. Ibland arbetar jag på en särskola för barn med autism.
Vad har du gjort innan och vad gör du nu?
– Jag har tidigare illustrerat faktabarnboken ”Om Natten” som är skriven av Embla Sue Panova och ”Varför finns jag?” skriven av Karin Salmson. Utöver det har jag bland annat illustrerat ett läromedel innehållande tecken som stöd för Studieförbundet vuxenskolan i Stockholm. Förutom barnböcker har jag gjort bilder till ett antal tidskrifter, almanackor och medverkat i Uppsala Nya Tidning mm.
Hur föddes Tuss, Yam och Bim?
– Karaktärerna kommer alltid snabbt upp i mitt huvud. De blir liksom bara till. Jag arbetade med att få de så olika som möjligt till både personlighet och utseende, så man tydligt kan skilja på dem. Jag jobbar alltid medvetet med att försöka bryta normerna och inte placera in karaktärerna i facket flicka/pojke. Det är viktigt för mig att mina karaktärer ska få känna sig fria. Sedan ville jag så gärna få in en enhörning någonstans, så det fick bli Tuss grej.
Vad var utmaningen med ”Nu ska vi prata”?
– Att rita språkhjälten Poffs händer som gör alla tecken, helt klart! Det blev 66 st Poff allt som allt och 66 olika tecken som hens små händer gör. Men nu är jag expert på att både rita tecken som stöd och händer.
Hur kom det sig att du började illustrera?
– Jag ritade så gott som varje dag som barn och satt alltid och klottrade i marginalerna på skrivböckerna i skolan tills jag tog studenten. Skapandet är en så stor del av mig och att rita har alltid varit min grej. Sedan har jag mycket fantasi och får snabbt upp bilder i huvudet när jag läser en text. Så det här är rätta yrket för mig!
Vad inspireras du av?
Jag inspireras av det mesta tror jag. Människor på stan, caféer, förskolebarn, kaffekoppar, moln, karaktärer, träd, djur … det mesta helt enkelt.
Hur ska en riktigt bra barnbok vara?
– Den ska inte ha alla svaren, utan få barnen att hitta sina egna svar och sanningar själva. Bra barnböcker ska ha många cliffhangers och en egen historia som sticker ut. Och illustrationerna är superviktiga- att de är utrycksfulla, egna och följer historien fint dramaturgiskt. Favoritförfattare är bl a Tove Jansson, Barbro Lindgren, Astrid Lindgren och Ulf Stark. Favoritillustratörer är många, men bl a Tove Jansson och Charlotte Ramel.
Vad läste du själv när du var liten?
– Två stora favoriter var ” Mamman och den vilda bäbin” och ” Den vilda bäbiresan” av Barbro Lindgren och Eva Eriksson och ” Mio min Mio” av Astrid Lindgren och Illon Wikland (som även är en favorit i vuxen ålder).